Bortom hitom

og så i lende!

Vackerhet, lycka och kontemplation

med 2 kommentarer

Ikväll har jag legat och tänkt, och då kom jag att tänka på en sak.

Vackerheten i världen – hur många missar den för att de inte hinner stanna upp och se? Har vi inte lite för bråttom för att verkligen hinna njuta av livet? 

Jag upplevde något för ett par tre år sedan. Det var en vårmorgon och jag var på väg till skolan. Jag kunde inte då, och kan inte heller idag komma på något som inte var alldeles fantastiskt i mitt liv då. Jag hade träffat en alldeles underbar tjej, jag älskade skolan, jag var i Göteborg på en spårvagn (jag älskar att åka spårvagn) och morgonen den dagen var en alldeles överträffande vacker vårmorgon. Jag mådde bra helt enkelt, väldigt bra.

Så där satt jag och skötte mig själv när helt en känsla helt oförhappandes kom över mig. Jag visste inte då hur jag skulle kunna beskriva det, eller ens att det gick att beskriva eller än mindre att det hade ett namn. Det lärde jag först ett år senare.

Upplevelsen var en så kallad peak experience. Jag kände mig ett med naturen, med människorna, med varandet. Jag var utanför mig själv och jag såg ner på min tillvaro från en högre position och fick se hur allting i världen passade ihop, hur alla pusselbitar satt på plats och att allt samspelade på ett oerhört vackert sätt. 

Abraham Harold Maslow, en amerikansk psykolog född och verksam på tidigt 1900-tal var den som först satte det i ord:

Peak experiences are sudden feelings of intense happiness and well-being, and possibly the awareness of “ultimate truth” and the unity of all things. Accompanying these experiences is a heightened sense of control over the body and emotions, and a wider sense of awareness, as though one was standing upon a mountaintop. The experience fills the individual with wonder and awe. He feels at one with the world and is pleased with it; he or she has seen the ultimate truth or the essence of all things.

Maslow described peak experiences as self-validating, self-justifying moments with their own intrinsic value; never negative, unpleasant or evil; disoriented in time and space; and accompanied by a loss of fear, anxiety, doubts, and inhibitions.

Maslow said that all individuals are capable of peak experiences. Those who do not have them somehow depress or deny them. Individuals most likely to have peak experiences are self-actualized, mature, healthy, and self-fulfilled.

Jag känner mig privilegierad som fått uppleva det. Jag hoppas på att uppleva det igen och nästa gång kommer jag göra allt för att hålla fast vid de element i mitt liv som bidrog till upplevelsen. Det lyckades jag inte med sist.
 


Jag hoppas ni förstår vad jag försöker förmedla och tar det till er. Livet är vackert, bara du tittar.

Skrivet av juliuswalther

25 juli 2009 den 21:30

Postat i Funderingar

2 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Den fysiska kroppen spricker upp och blir bara till någonting som aldrig kan räcka till – huden är inte längre det yttre skalet, utan ens varelse når någonting som vanligtvis är oåtkomligt. Det bränns. Det bränns så fruktansvärt, och det är där smärtan kommer in; värken. Som i klippet – att allt inte räcker till. Och det gör så jäkla ont.
    Det är två olika tillstånd men ibland går de ihop till ett, på grund av uppfylldheten. Mellanrum försvinner och kvar finns bara det där. Det totala.

    Det var lite så jag menade.

    Jannicke

    26 juli 2009 vid 10:19

  2. jag minns en sådan tid, en sådan gång. just på en spårvagn, just på en vår, just när en särskild låt spelades i tankarna.

    það er yfirþyrmandi hvað heimurinn er fallegur.

    Lollo

    30 juli 2009 vid 10:35


Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.